Vad är självledarskap? Att leda dig själv i vardagen

Självledarskap – en enkel definition

Självledarskap betyder att du tar ansvar för riktningen i ditt eget liv och arbete, i stället för att bara reagera på det som kommer. Du bestämmer vad som är viktigt, du väljer hur du agerar, och du följer upp hur det blev.

Det handlar inte om att prestera mer eller ha full kontroll. Det handlar om att vara den som bestämmer över dina val – också när dagen inte blir som du tänkt. Självledarskap kan delas upp i fyra delar som hänger ihop:

• Riktning – vad är viktigt för dig?
• Fokus – vad väljer du att lägga energi på just nu?
• Praktik – vad gör du konkret, idag?
• Lärande – vad tar du med dig till nästa gång?

Var kommer begreppet ifrån?

Begreppet self-leadership beskrevs av den amerikanske ledarskapsforskaren Charles C. Manz i mitten av 1980-talet. Tanken var enkel: alla – inte bara chefer – leder sig själva varje dag, och det går att göra mer medvetet.

Självledarskap brukar delas in i tre områden: hur du styr ditt beteende (mål, påminnelser och uppföljning), hur du hittar motivation i det du gör, och hur du hanterar dina tankar – det du säger till dig själv när något är svårt. Indelningen är ett bra sätt att förstå vad självledarskap består av.

Självledarskap och ledarskap – vad är skillnaden?

Ledarskap handlar om att leda andra. Självledarskap handlar om att leda dig själv – och det är grunden för allt annat. Den som vet vad den står för, och märker när stressen tar över, har lättare att vara tydlig och lugn också med andra.

Därför pratar många arbetsplatser om självledarskap i arbetslivet i dag. När arbetet blir mer självständigt – hemarbete, flexibla tider, otydliga gränser mellan jobb och fritid – är det inte längre chefen som håller i strukturen. Det gör du.

Hur självledarskap ser ut i vardagen

Självledarskap syns sällan i de stora besluten. Det syns i små ögonblick:

• Du märker att du är på väg att säga ja till ett möte du inte hinner, och ber om en stund att tänka.
• Du väljer en sak som är viktigast idag i stället för att försöka hinna allt.
• Du tar tre lugna andetag innan du svarar på ett mejl som gör dig irriterad.
• Du stänger datorn vid en bestämd tid, fast det finns mer att göra.
• Du tänker tillbaka på veckan och ser vad som fungerade – inte bara vad som gick fel.

Riktning: vet vad som är viktigt för dig

Allt självledarskap börjar i riktning. Om du inte vet vad som är viktigt för dig blir det svårt att välja – då brukar det mest akuta vinna.

Riktning behöver inte vara en stor livsvision. Det kan vara några ord om hur du vill vara: närvarande med familjen, lugn i pressade lägen, modig nog att säga vad du tycker. Orden blir en kompass när du ska välja.

Fokus: en sak i taget

När riktningen finns blir nästa fråga: vad väljer du att lägga energi på just nu? Ett tydligt fokus för veckan gör det lättare att säga nej till annat, och att märka när du glider iväg.

Ett bra fokus är litet och konkret. “Bli bättre på att lyssna” är svårt att göra. “Låta den andra prata klart innan jag svarar” går att göra redan i nästa samtal.

Praktik: små steg du faktiskt gör

Det är i handling som självledarskapet blir verkligt. En insikt hjälper först när den blir något du gör annorlunda. Därför är små, upprepade steg mer värda än stora föresatser.

Ett enkelt sätt är att bestämma i förväg när och var du ska göra något: “När jag sätter mig vid datorn på morgonen skriver jag ner dagens viktigaste sak.” Då behöver du inte komma ihåg det – situationen påminner dig.

Lärande: titta tillbaka utan att döma

Den fjärde delen är den som oftast hoppas över: att stanna upp och fråga hur det gick, vad du lärde dig och vad du vill göra annorlunda nästa vecka.

Poängen är inte att betygsätta dig själv. Det är att se mönster – vad som ger dig energi, vad som tar den, och vilka situationer som gör det svårt att vara den du vill vara. Det är så självledarskap växer över tid.

Självledarskap när det blir mycket

När det blir mycket är det lätt att tappa styrningen. Dagarna styrs av inkorgen och det som är viktigt skjuts till sedan. Självledarskap tar inte bort stressen, men det hjälper dig att märka den tidigare och välja vad du gör med den.

Två saker brukar göra störst skillnad: att säga nej eller “inte nu” till något, och att ge dig själv en kort paus innan du reagerar. Mer om det finns i guiderna om att hantera stress och att sätta gränser.

Övningar i självledarskap

Här är fem enkla övningar att börja med. Välj en – inte alla. Det är bättre att göra en sak i en vecka än fem saker en gång.

• Tre ord: skriv tre ord som beskriver hur du vill vara den här veckan, och läs dem varje morgon.
• Veckans fokus: välj en sak att öva på i sju dagar, så konkret att du vet när du har gjort den.
• Om–så-plan: formulera “När X händer, då gör jag Y” för en situation som ofta blir svår.
• Paus före svar: ta tre lugna andetag innan du svarar på något som väcker irritation eller stress.
• Veckogenomgång: sätt av tio minuter i slutet av veckan. Vad gick bra? Vad var svårt? Vad tar du med dig?

Kan man lära sig självledarskap?

Ja. Självledarskap är ingen egenskap som vissa föds med och andra saknar. Det är ett sätt att förhålla sig till dig själv som blir lättare ju mer du övar – precis som annat du lär dig.

Är självledarskap samma sak som självdisciplin?

Inte samma sak – men självdisciplin är en viktig del av självledarskapet. Att kunna stå emot impulser och frestelser ger kontinuitet, och självledarskapet ger disciplinen en riktning. Sett så är självdisciplin en form av omtanke om dig själv: du gör något bra för dig, även när det hade varit lättare att låta bli.

Behöver man vara chef för att jobba med självledarskap?

Nej. Alla leder sig själva varje dag – på jobbet, hemma och i relationer. För chefer är självledarskap ofta en förutsättning för att orka leda andra, men det är lika användbart för alla.