Förstå dig själv mer · 2 min läsning
När självkritiken tar över
Varför den hårda rösten sällan gör oss bättre – och vad som hjälper i stället.
Känner du igen det?
Du säger fel sak på mötet, glömmer något viktigt eller tappar tålamodet med någon du tycker om. På vägen hem spelar du upp det om och om igen. ”Hur kunde jag vara så dum?”
Du skulle aldrig prata så till en vän. Men till dig själv går det av bara farten. Och många tror att det behövs – att man utan den hårda rösten skulle bli slapp.
Vad som händer
Hård självkritik sätter igång kroppens larmsystem, samma som när någon annan angriper oss (Gilbert, 2009). Vi blir spända, försvarar oss eller drar oss undan. Det är svårt att lära sig något när man känner sig attackerad – även när det är man själv som attackerar.
I ett experiment fick studenter först ett mycket svårt prov som de flesta misslyckades med (Breines och Chen, 2012). De som sedan uppmuntrades att se misslyckandet med vänlighet – ”det är vanligt att det går dåligt på svåra prov” – pluggade längre inför nästa prov än de som fick höra att de var smarta. Vänlighet gjorde dem alltså mer motiverade, inte mindre.
Det kallas självmedkänsla (Neff, 2003) och har tre delar: att vara vänlig mot sig själv i stället för att döma, att minnas att alla misslyckas ibland, och att lägga märke till det som gör ont utan att fastna i det. Det handlar inte om att sänka kraven. Det är skillnaden mellan att ha en tränare och en åklagare i huvudet.
Undersök, utan att döma
Nästa gång rösten hörs, lyssna på den en stund:
- Vad säger den – och vems röst påminner den om?
- Hjälper den mig faktiskt att göra bättre nästa gång?
Vad behöver du egentligen?
Prova vän-frågan: vad skulle du säga till en god vän som gjort samma misstag? Säg sedan samma sak till dig själv, gärna med ditt eget namn. Det känns ovant i början. Det är normalt.
Fundera på
Vad säger din inre kritiker oftast – och vad skulle en klok och vänlig tränare säga i stället?
Är den hårda rösten ständigt där och tynger dig? Det är värt att prata med någon – till exempel via 1177.
Vill du ha stöd i vardagen?
I appen LeadMyself kommer texterna när de passar det du själv skriver, och du kan prata vidare med coachen Nova och prova ett verktyg som hör till.
Läs mer om LeadMyselfKällor
- Gilbert, P. (2009). The Compassionate Mind. London: Constable.
- Breines, J. G. och Chen, S. (2012). Self-compassion increases self-improvement motivation. Personality and Social Psychology Bulletin, 38(9).
- Neff, K. D. (2003). Self-compassion: An alternative conceptualization of a healthy attitude toward oneself. Self and Identity, 2(2).
