Alla guider

Förstå dig själv mer · 2 min läsning

Varför skjuter jag upp sådant som är viktigt?

Det handlar sällan om lathet – oftare om en känsla man vill slippa.

Känner du igen det?

Ansökan som ska skrivas. Samtalet du behöver ta. Deklarationen, mejlet, tandläkartiden. I stället torkar du av diskbänken, svarar på mejl som kunde vänta och kollar mobilen en gång till.

Det viktiga ligger kvar och skaver. Och mot kvällen kommer tanken: varför kan jag inte bara göra det?

Vad som händer

Att skjuta upp handlar sällan om lathet eller dålig planering. Forskningen visar att det oftast handlar om känslor (Sirois och Pychyl, 2013). Uppgiften väcker något obehagligt – tristess, osäkerhet, rädslan att inte räcka till – och genom att skjuta upp den slipper vi känslan en stund. Vi mår bättre nu, på bekostnad av senare.

Säg att du öppnar dokumentet för ansökan. Tanken ”tänk om den inte blir bra nog” kommer, och plötsligt känns det viktigt att städa skrivbordet. Lättnaden är verklig. Men den håller bara tills du kommer att tänka på ansökan igen.

I en studie följde forskare studenter under en termin (Tice och Baumeister, 1997). De som sköt upp sina uppgifter var mindre stressade i början – men mot slutet var de mer stressade, oftare sjuka och fick sämre resultat. Lättnaden betalades tillbaka, med ränta.

Det som hjälper är inte att vara hårdare mot sig själv. Studenter som förlät sig själva för att de skjutit upp pluggandet inför en tenta sköt upp mindre inför nästa (Wohl m.fl., 2010). Hårdhet gör uppgiften ännu mer obehaglig – och ännu lättare att skjuta upp.

Undersök, utan att döma

Nästa gång du märker att du drar dig undan något, stanna en sekund och fråga:

  • Vilken känsla väcker uppgiften – och vad är det jag slipper just nu?
  • Vad är det minsta första steget, så litet att det nästan känns löjligt?

Vad behöver du egentligen?

Oftast inte mer disciplin, utan en mindre och snällare start. ”Jag öppnar dokumentet och skriver en mening.” ”Jag gör bara tio minuter.” Känslan brukar vara starkast precis före – inte under.

Fundera på

Vilken uppgift skjuter du upp just nu – och vilken känsla är det du slipper när du låter bli?

Vill du ha stöd i vardagen?

I appen LeadMyself kommer texterna när de passar det du själv skriver, och du kan prata vidare med coachen Nova och prova ett verktyg som hör till.

Läs mer om LeadMyself

Källor

  • Sirois, F. och Pychyl, T. (2013). Procrastination and the priority of short-term mood regulation. Social and Personality Psychology Compass, 7(2).
  • Tice, D. M. och Baumeister, R. F. (1997). Longitudinal study of procrastination, performance, stress, and health. Psychological Science, 8(6).
  • Wohl, M. J. A., Pychyl, T. A. och Bennett, S. H. (2010). I forgive myself, now I can study. Personality and Individual Differences, 48(7).